Ett fel närmare rätt

Idag gav jag mig ut och sprang för första gången på...länge. Bara jag, skogen, mina tankar och det härliga vädret. Var riktigt skönt måste jag säga, kändes extra behövligt då jag för tillfället är trött på människor i största allmänhet. Drama och falskhet är vardagsmat nu för tiden och jag är bara så himla trött på't. Not my cup of tea så att säga.
Fick bli bilder från en promenad med Adis. Lider tyvärr att allvarlig bildbrist at the moment, och hur kul är det att blogga utan bilder?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0